Frestad av frestelsen?

Jag är addicted. Beroende av något. Nu har jag kommit fram till det faktiskt. Efter att jag fastat i tolv timmar för ett läkarbesök är det väldigt uppenbart. Och samtidigt som jag kommit till insyn att mitt godisberoende och sockerintag i övrigt är ett faktum kan jag inte låta bli att fundera. Tänka över situationen som gör oss männi-skor så enkla att falla i dessa kärvade gropar av framförallt ätbara beroenden.

För beroende av träning, betala räkningar eller klippa gräsmattan känns ju inte lika beroendeframkallande direkt. Av någon anledning.

För hur enkelt är det inte och hur frestande känns det väl att äta den där choklad-biten på kvällskvisten. Just den där ljusa Marabou som bara ligger i skafferiet och liksom väntar på att delas. Eller gå en sväng till kylskåpet och ta något för att man känner sig lite sugen. En bit kvarvarande paj kanske med riklig vaniljsås kanske. Absolut inte för att man är hungrig på långa vägar. Bara lite sugen på något gott. Något att unna sig. Något smaskigt onyttigt.

Det är konstigt tycker jag. Att dessa beroenden som vi människor ofta hamnar i handlar om mat och godsaker så många gånger. Något man faktiskt stoppar i sig för att man drivs av det. Lika frustrerande känner jag för det faktum att inte göra annat än bekräfta att allt som verkligen är gott på ett sätt så man suktar efter att unna sig det med jämna mellanrum ska vara ohälsosamt. Onyttigt och förtärande rent utav gentemot din egen kropp!

Så tråkigt. Så typiskt trist på något sätt. Samtidigt som man så enkelt verkar bli beroende av dessa frestelser man faller för att unna sig.

Varför? Gud. Mamma. Någon. Svara mig varför det ska behöva vara såhär.

Jag vet ju inte.

Av Johan Hermansson 24 okt 2011 10:47