Situationen när det gäller det svenska järnvägsnätet är minst sagt kritisk. Förra året hade vi i Sverige 83 000 förseningstimmar vilket till cirka 80 procent drabbade svenskt näringsliv genom försenade leveranser. Det är definitivt inte bra och vittnar om att det finns djupa problem med under lång tid eftersatta reinvesteringar.
Följande fakta talar sitt eget språk: Under åren 2008 till 2010 så försämrades punktligheten för persontrafiken från 92 till 87 procent. Utvecklingen när det gäller godstrafiken är under samma tid en försämrad punktlighet från 76 till 66 procent. Jag anser att det är rent katastrofala siffror!
Situationen är den att slipers behöver bytas ut, räls på stambanorna är starkt nedsliten och hela bandelar bör ersättas. Men så har inte skett p.g.a. en mångårig eftersläpning när det gäller reinvesteringarna. De marginella extra medel som regeringen påstår sig ha föreslagit men som ej märks i Trafikverkets budget är mer ett illusionstrick än något som ger effekt i praktiken. Trafikverket kämpar med allt för små resurser.
Underhållet inom järnvägen styrs idag om från förebyggande underhåll till mer av akut felavhjälpning. Däremot räcker det inte till ett långsiktigt underhåll som ser till järnvägsnätet som helhet. Nya stora projekt som Botniabanan och Citytunneln skapar i kombination med en ökad trafikvolym än större behov av underhåll och reinvesteringar. Pengarna räcker inte. En trafikökning på cirka 6 procent i genomsnitt för gods- och persontrafik tillsammans visar vilket stort tryck det är på järnvägen.
När nu industrier i länet, exempelvis SSAB i Borlänge, signalerar att situationen är ohållbar måste situationen tas på allvar. Problem med leveranserna skapar en oro hos kunderna. Det är ett faktum att SSAB förlorat kunder genom förseningarna. Dessutom är det oroande när Stora Enso ser över sin organisation och p.g.a. förseningar i pressen talat om att flytta produktion till bruk i andra länder.
Eftersatt infrastruktur är just nu en tydlig konkurrensnackdel för svensk basindustri. Bara under december månad så var punktligheten 48 procent vilket är mycket anmärkningsvärt. För vårt län som är landets andra exportlän med flera tunga industrier inom basnäringarna så är detta ett hot mot både investeringar, arbetstillfällen och exportinkomster. Regeringens besked om att se över situationen räcker inte. Det krävs en långsiktig plan med minst ett tioårsperspektiv där anslaget för reinvesteringar minst fördubblas för att kunna upprätthålla en acceptabel kvalitet på järnvägen.
Dagens situation är ett uttryck för att man skjutit nödvändigt underhåll och reinvesteringar framför sig. Detta har i sin tur skapat ett berg av behov som är svårt att bemästra. Att lösa detta kan endast staten göra genom högre anslag och långsiktig plan för reinvesteringar. Ytterst är det ett politiskt ansvar. Och på denna punkt är det nu dags för en i stort sett omedelbar omorientering. Om inte regering och riksdag tar detta ansvar så drabbar det både arbete och välfärd på ett för Sverige negativt sätt.
Peter Hultqvist (s)
Riksdagsledamot Borlänge
| Av |
| Av lihran, 05 mar 11:41 kommentarer |
| Av lihran, 12 sep 11:35 kommentarer |
| Av Max Bergander, 13 jun 07:46 kommentarer |
Författare:
Peter Hultqvist
Publicerad: 13 maj '11 09:05
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå
Länk till artikeln: